Author: Camilla

Resa inom skandinavien

Från och med 1 maj 2013 måste hundar, katter och illrar som ska föras in i Norge avmaskas mot dvärgbandmask. Hundarna måste avmaskas 2-5 dygn före införsel och avmaskningen måste utföras och intygas i passet av en veterinär. Därmed måste man planera sin resa i god tid. Aktuella regler och krav hittar du på norska myndigheten Mattilsynets hemsida.

Liknande regler finns sedan tidigare för alla hundar som ska föras till Finland, Storbritannien, Irland eller Malta. Hundarna ska alltså avmaskas av veterinär mot dvärgbandmask före införseln till de länderna. Särskilda krav gäller för den som pendlar till Finland med sitt djur. Ta reda på exakt vilka avmaskningskrav som gäller genom att läsa på respektive myndighets hemsida.

Borreliavaccin

I början av juli 2013 lanserades det första borreliavaccinet för hundar i Sverige. Det nya vaccinet reducerar borreliaöverföringen men förhindrar inte att fästingen biter sig fast. Vaccinet kan ges från 12 veckors ålder. Först grundvaccineras hunden 2 gånger med 3 veckors mellanrum och därefter bör hunden vaccineras årligen för att skyddet ska upprätthållas. Det finns andra vacciner mot borrelia, men hittills har Sverige inte ansett att vaccinerna varit tillräckligt säkra. Trilyme är det första vaccin som godkänts på svenska marknaden, men även om det är godkänt så anser Läkemedelsverket att värdet av vaccination mot borrelios är begränsat. Det finns andra fästingöverförda sjukdomar, till exempel anaplasmos och TBE (hjärnhinneinflammation), vilket gör att du som djurägare ändå måste se till att hunden inte får fästingar.

Tveka inte att kontakta Canis Academy för vaccination! Det finns ingen anledning till att inte skydda din hund mot åtminstone en av fästingsjukdomarna!

Brun hundfästing hittad i Sverige

SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) har bekräftat att de fästingar som hittats i en villa norr om Sundsvall var av arten brun hundfästing. Det är osäkert hur huset har smittats. En familj upptäckte ett antal fästingar på sin hund i januari, vilket inte är typiskt för säsongen, och skickade dem då till SVA för artbestämning. Familjens hund har aldrig varit utomlands och det är osäkert hur huset har smittats.

Den bruna hundfästingen hör hemma i Medelhavsområdet med typiskt stäppklimat, det vill säga en värme och luftfuktighet som motsvarar svenskt inomhusklimat. Den tillbringar upp till 97 procent av sitt liv utanför sitt värddjur men håller sig i närheten för att kunna ta sig nödvändiga blodmål för att fullgöra sin livscykel. I praktiken innebär det att en stor fästingpopulation kan byggas upp kring en hunds bäddplats på några månader under optimala förhållanden. När fästingarna väl upptäcks på hunden är sannolikheten stor att huset härbärgerar många fler.

Brun hundfästing är så kallad vektor för ett flertal smittoämnen som kan infektera hund bland andra Babesia, Anaplasma, Rickettsia och Ehrlichia vilka vanligtvis inte förekommer i Sverige. För att komma tillrätta med ett angrepp av brun hundfästing krävs regelbundna besök av skadedjurssanerare. Dessutom måste hushållets hund behandlas kontinuerligt, eller omplaceras, och noggranna rutiner införas för att undvika smitta till andra hushåll.

I undantagsfall kan brun hundfästing bita människa och katt, men den föredrar hund. SVA rekommenderar att hundar behandlas mot utvärtes parasiter under utlandsvistelser eftersom det även finns andra exotiska parasiter som kan infektera dem. Fästingar som återfinns i stora antal eller under fel årstid bör alltid artbestämmas.

Första Hjälpen-bok

Nu är det dags att beställa ett eget exemplar av den alldeles nyskrivna boken om första hjälpen för hund!

Giftinformatinscentralen

Giftinformationscentralen kommer från och med juli 2011 inte längre att svar på frågor om förgiftningar hos djur under kvällar och nätter. Det totala antalet frågor har ökat under senare år och det finns inte resurser att fortsätta besvara dessa frågor på jourtid. Mellan klockan 19-10 kommer alla samtal om förgiftningar hos djur att hänvisas till veterinär och djursjukhus. Inte heller veterinärer kommer kunna ringa och ställa frågor till giftinformationscentralen jourtid.

Dvärgbandmask

En räv från Dalarna har visat sig vara smittad med rävens dvärgbandmask enligt provsvar från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Två fall har tidigare hittats i Västra Götaland och ett fall i Södermanland.

Räven sköts i början av februari i år cirka fyra kilometer sydväst om Borlänge. Räven har sänts in till SVA inom ramen för det nationella övervakningsprogrammet för rävens dvärgbandmask som SVA bedriver med stöd från Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

Den som reser med hundar eller katter från Sverige till Norge måste i fortsättningen avmaska dem inför resan. Reglerna gäller från och med 11 mars 2011.

I takt med att rabies bekämpas i Europa har mängden räv ökat och med den ökar förekomsten av rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis. Det är en parasit som smittar både hund och människa och man har i vissa länder konstaterat en två till tre gångers ökning av antalet smittade människor. Parasiten överlever långa tider i vatten och jord men är känsliga för torka och värme. Det är bland annat denna parasit som hunden måste vara avmaskad mot för att få komma in i Sverige efter vistelse i annat land. Trots att hundar inte får sjukdomssymtom av dvärgbandmasken kan de vara smittbärare. Hundar kan inte smitta varandra men kan smitta människa. 28 dagar efter smitta utsöndrar hunden ägg och hunden bär smittan i cirka 3-4 månader. Hunden ska inte få äta sorkar eller möss. När hunden avmaskats är den smittfri efter tre dygn. All avföring ska plockas upp under 3 dagar i och med att hunden avmaskats. Avföringen ska läggas i kärl för brännbart avfall och man ska alltid noga tvätta händerna efteråt. Äggen kan finnas i hundens päls och man bör iaktta god handhygien när man klappat hunden och man bör undvika att pussa på hunden. Hundar som vistas i det smittade området (Uddevalla, Munkedal, Färgelanda och Vänersborgs kommun) i Sverige ska avmaskas en gång i månaden och hundar som passerar det smittade området ska också avmaskas.

Nya införselregler

Efter den 3 juli i år ska inga djur märkas med tatuering. Alla djur som ska resa till eller inom EU ska märkas med microchip. Enligt Jordbruksverket bör veterinärer och djurhälsopersonal rekommendera djurägare med omärkta djur att låta märka med chip istället för med tatuering redan innan de nya reglerna träder i kraft. Detta kommer att minska risken för misstag vid gränserna. Observera att ISO-chip ska användas för att djurägarna ska slippa att ta med egen scanner.

De ägare som har djur som tatuerats före den 3 juli 2011 kan ändå resa om de har ett sällskapsdjurspass eller ett veterinärintyg. I intyget och passet ska det framgå att tatueringen är gjord före den 3 juli 2011.

Den 1 januari 2012 ändras reglerna för antikroppskontroll och karantän. Vid införsel från EU-länder och från listade länder utanför EU slopas kravet på antikroppskontroll. Djuret får tidigast vaccineras mot rabies vid tre månaders ålder och får resa först när det gått 21 dagar efter den första vaccinationen. Man kan alltså tidigast resa med ett djur som är cirka fyra månader gammalt.

Grundkraven för id-märkning, rabiesvaccination och pass eller intyg ändras alltså inte.

När det gäller införsel från länder utanför EU som inte är listade ersätts kravet på karantän av följande: Id-märkning med microchip + rabiesvaccination + antikroppskontroll 30 dagar efter vaccination + ytterligare 90 dagars väntetid efter datum för antikroppskontroll + veterinärintyg utfärdat av officiell veterinär.

Det innebär att karantänssystemet ersätts av rabiesvaccination och antikroppskontroll, men att tiden för kontrollen inte är densamma som den nuvarande för djur från EU och listat land. Väntetiden mellan vaccination och blodprov läggs nu i stället efter blodprovet, det vill säga mellan blodprov och resa. Intyget får inte utfärdas förrän de 90 dagarna har gått och djuret tillåts resa.

Djur som har uppfyllt kraven före den 1 januari 2012 får resa genast den 1 januari 2012, förutsatt att de har ett korrekt utfärdat pass eller veterinärintyg.

Exempel: En hund har id, rabiesvaccination utförd den 25 maj (då hunden var äldre än tre månader), godkänd mängd antikroppar har påvisats i blodprov taget den 30 september, det vill säga drygt 120 dagar efter vaccination. Denna hund kan få intyg för att resa redan den 1 januari 2012, eftersom blodprovet för antikroppskontroll är taget drygt 90 dagar tidigare.

Djurägare kan hänvisas till www.jordbruksverket.se där de kan hitta all information de behöver om införselregler. Under hösten kommer en ny broschyr med alla införselregler att kunna beställas från webben.