Author: Ylva Trygger

Kennelhosta

Kennelhosta är ett samlingsnamn för övre luftvägssjukdom hos hund orsakad av olika virus och bakterier. Drabbade hundar får en akut karakteristisk torr hosta ofta med kväljningar, liknande kikhosta. Vanligtvis får hundarna också en övergående feber. Symtomen går ofta över på en till två veckor, men i enstaka fall kan hostan övergå i lunginflammation.

En ny analysmetod har tagits fram vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att påvisa bordetella-bakterier, vilket anses vara den vanligaste bakteriella orsaken till kennelhosta. Den nya analysmetoden bygger på detektion av bakteriens arvsmassa och kan kombineras med analys av vanliga virus som orsakar kennelhosta.

Tidig kontakt med hundar minskar astma

En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan tidig djurkontakt och senare astmasjukdom hos en miljon svenska barn. Den nya studien visar att barn som växer upp med hund har ungefär 15% lägre risk att drabbas av astma i skolåldern.

Forskarna använde information från nio olika nationella register, inklusive två hundägarregister som tidigare inte använts för medicinsk forskning. Resultaten publicerades den 3 november 2015 i den vetenskapliga internationella tidskriften JAMA Pediatrics.

-Tidigare studier har visat att barn som växer upp på lantgård har halverad risk för astma. Vi ville undersöka hur risken var hos barn som växer upp i familjer med hund. Våra resultat bekräftar de tidigare studierna gällande barn som växer upp på lantgård och vi såg också att de barn som växer upp med hund i familjen hade ungefär 15% lägre risk för astma i skolåldern. Vi tog hänsyn till alla kända störfaktorer i våra analyser, såsom astma hos föräldrarna, geografi och antal syskon, säger Tove Fall, docent i epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet som lett studien tillsammans med forskar från Karolinska Institutet i Stockholm.

Fyrverkerier, smällare och annat skrämmande

Sileo är det första registrerade veterinärläkemedlet godkänt för lindring av akut ångest och rädsla som orsakas av ljud hos hund. 

Många hundar är rädda för bland annat fyrverkerier, smällare och åska. Nu finns Sileo som är en receptbelagd gel som appliceras i hundens mun, mellan kinden och tandköttet. Den första dosen ges när hunden uppvisar de första tecknen på oro. Om ljuden fortsätter kan djurägaren ge ytterligare en dos 2 timmar efter första dosen och totalt kan hunden få 5 doser.

Kontakta din veterinär för mer information och recept och se till att vara ute i god tid före nyår! 

Skydd mot allergier

Det har länge varit känt att barn som växer upp på bondgårdar löper mindre risk att drabbas av allergier och astma. Nu vet man varför. Det är bland annat bakterier i damm och så kallade endotoxiner som gör oss mindre känsliga för inflammationer i slemhinnorna. Så låt barnen skita ner sig i naturen ibland då och då.

Genom att regelbunder utsättas för bakterier och damm från bondgårdar blir människor mindre benägna att drabbas av astma och allergier. Det är också därför så många i västvärlden drabbas av allergier de senaste 60 åren, enligt en ny rapport i magasinet Science. Studien är gjord på 2000 personer som är uppväxta på bondgårdar. Forskarna fann att proteinet A20 utvecklades av kroppen när den utsattes för damm från bondgårdar. De försökspersoner som växt upp på bondgård, men ändå utvecklats allergier hade en genetisk variation av A20 som gjorde att proteinet inte fungerade som det skulle.

– Att växa upp på bondgård är något av det mest allergiskyddande som finns. Det är lika allergiskyddande som att växa upp i ett utvecklingsland. Barn som växer upp på bondgård har tio gånger mindre allergi, säger Agnes Wold professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. Enligt Agnes Wold är även barn som dricker pastöriserad mjölk i högre grad skyddade medan margarin är en riskfaktor för allergiutveckling.

Männisikan – ett superrovdjur

En grupp forskare vid University of Victoria har jämfört hur människan påverkar 2125 olika arter jämfört med hur de påverkas av världens andra rovdjur. Slutsatsen är att människan är ett superrovdjur som, till skillnad från andra rovdjur i naturen, inte hittar en balans med sina bytesdjur och därmed påverkar ekosystemen långt mer än andra rovdjur.

Andra rovdjur i naturen brukar ta bytesdjur som är sjuka, gamla eller inte är fullvuxna. Människan däremot tar i 14 gånger så hög utsträckning vuxna bytesdjur, som är fortplantningsdugliga. Dessutom ägnar sig människan åt särskilt intensiv exploatering av andra rovdjur både på land och hav. Det gör att vi påverkar ekosystem betydligt mer än andra rovdjur. Det skapar även djupgående konsekvenser när människan skjuter oätliga rovdjur som troféer och för tävlandets skull, samt när jakt riktas in på stora, livskraftiga bytesdjur som kan ge stora prydnadsföremål och troféer.

Sveriges Radio

Sveriges Radio har satsat på en pod för hundägare och hundintresserade. Ett av avsnitten handlar om avlivning och där deltar jag, svarar på frågor och berättar om mina upplevelser, tankar och känslor. I ett annat avsnitt har lyssnarna fått maila in frågor som jag och Eva Bodfält svarar på tillsammans. Lyssna gärna:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/573551?programid=4834

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/596824?programid=4834

Explosion av antalet fästingar och fästingspridd köttallergi

Enligt intervjuundersökningar i södra Sverige kan antalet fästingar blivit tio gånger fler på 20 år och den viktigaste orsaken är att det också finns väldigt många rådjur. Varje rådjur kan ha upp till 2000 fästingar och en enda skogshare upp till 2500 fästingar. Enligt Thomas Jaenson, professor vid Uppsala universitet och Sveriges främste expert på fästingar, skulle vi kunna minska antalet fästingar genom att minska antalet rådjur. Thomas anser att rådjursstammen borde minskas med hela 90% för att motverka ökningen av TBE- och borrelia-smitta. Förutom dessa mycket välkända sjukdomar har antalet fall av fästingspridd köttallergi ökat enormt.

Resa utomlands

För resa inom EU och från listat land utanför EU (inte handel) gäller samma grundkrav som tidigare, det vill säga djuret ska vara ID-märkt, ha en giltig rabiesvaccination och ett EU-pass. Den första rabiesvaccinationen bygger upp skyddet kallas grundvaccination och djuret måste vara id-märkt och minst tolv veckor gammalt för att få en grundvaccination. Efter grundvaccinationen måste du vänta 21 dagar innan du reser med djuret.

Vill du kunna fortsätta resa med ditt djur måste du se till att djuret omvaccineras senast det datum för sista giltighet som angetts i djurets pass. Om djuret vaccinerats om inom angiven giltighetstidtid krävs ingen väntetid på 21 dagar innan du får resa med det. Om ett djur omvaccineras efter det att giltighetstiden för föregående vaccination gått ut krävs en ny vänteperiod om 21 dagar innan djuret får resa igen.

Från och med den 29/12-2014 gäller nya pass, men om hunden har EU-pass sedan tidigare behöver du inte skaffa ett nytt. Passet får användas och fyllas på resten av djurets liv eller tills det blir fulltecknat.