Välkommen till Canis Academy och veterinär Ylva Tryggers hemsida.

Här kan du boka konsultation, beställa böcker, läsa om och boka föreläsning.

Ovanliga fästingar funna i Sverige

I sommar har tre fästingar av arten Hyalomma för första gången påträffats i utvecklat, vuxet stadium i Sverige – utan att värddjuret haft utlandskontakt. Fyndplatserna är spridda: Nyköping i Södermanland, Koppom i Värmland och Landskrona i Skåne. Ett av fynden har konstaterats vara en underart kallad Hyalomma marginatum, flyttfågelsfästing. Den är känd från andra länder för att kunna bära på skadliga smittämnen.

SVA, Statens Veterinärmedicinska anstalt, har under sommaren bett allmänheten om hjälp med att få fästingar inskickade från norr om Dalälven. Projektet har lett till att SVA fått in intressanta fynd även från andra orter. En hästägare i Nyköping upptäckte en annorlunda fästing vid svansroten på sin tvååriga islandshäst. Hästen hade inte rest, utan måste ha träffat på fästingen i Sverige. Efter kontroll på SVA visade det sig vara den stora, aggressiva och snabba flyttfågelsfästingen, Hyalomma marginatum.

Från andra länder är det känt att smittor som Krim-Kongo blödarfeber, rickettsios och piroplasmos kan överföras av flyttfågelsfästing. De två förstnämnda ger allvarlig sjukdom hos människor. De har inte påvisats i Sverige.

Flyttfågelfästingen kan bli 2-3 cm stor när den sugit blod och den söker aktivt upp sin värd. De är mycket snabba, de är jägare som inte väntar på sin värd utan aktivt letar efter en värd att attackera.

De tre fynden av vuxna Hyalomma-fästingar är unika i Sverige. En förklaring kan vara att sommaren har varit lång, varm och torr vilket kan ha möjliggjort för dessa fästingar att utvecklas från nymf till vuxna, vilket normalt inte sker norr om Alperna.

Insamlingen av fästingar norr om Dalälven pågår till 31 oktober. SVA vill också få kontakt med djurägare i hela landet som hittar en ovanlig fästing på sina hundar, hästar och lantbruksdjur. Även ovanliga fästingar som jägare träffar på hos vilda djur är av intresse för vår insamling.

Källa: Veterinär Magazinet