SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) har bekräftat att de fästingar som hittats i en villa norr om Sundsvall var av arten brun hundfästing. Det är osäkert hur huset har smittats. En familj upptäckte ett antal fästingar på sin hund i januari, vilket inte är typiskt för säsongen, och skickade dem då till SVA för artbestämning. Familjens hund har aldrig varit utomlands och det är osäkert hur huset har smittats.
Den bruna hundfästingen hör hemma i Medelhavsområdet med typiskt stäppklimat, det vill säga en värme och luftfuktighet som motsvarar svenskt inomhusklimat. Den tillbringar upp till 97 procent av sitt liv utanför sitt värddjur men håller sig i närheten för att kunna ta sig nödvändiga blodmål för att fullgöra sin livscykel. I praktiken innebär det att en stor fästingpopulation kan byggas upp kring en hunds bäddplats på några månader under optimala förhållanden. När fästingarna väl upptäcks på hunden är sannolikheten stor att huset härbärgerar många fler.
Brun hundfästing är så kallad vektor för ett flertal smittoämnen som kan infektera hund bland andra Babesia, Anaplasma, Rickettsia och Ehrlichia vilka vanligtvis inte förekommer i Sverige. För att komma tillrätta med ett angrepp av brun hundfästing krävs regelbundna besök av skadedjurssanerare. Dessutom måste hushållets hund behandlas kontinuerligt, eller omplaceras, och noggranna rutiner införas för att undvika smitta till andra hushåll.
I undantagsfall kan brun hundfästing bita människa och katt, men den föredrar hund. SVA rekommenderar att hundar behandlas mot utvärtes parasiter under utlandsvistelser eftersom det även finns andra exotiska parasiter som kan infektera dem. Fästingar som återfinns i stora antal eller under fel årstid bör alltid artbestämmas.