Cancer hos hund

Amerikanska forskare har delat in cancersjuka hundar i olika kategorier och kartlagt medianåldern för diagnosen. Studien visar bland annat att hanar av stora raser drabbas av sjukdomen i relativt ung ålder. Tikar av små raser drabbas senare i livet. Över 3 000 hundar ingick i studien, som refereras av den franska nyhetstjänsten Vétitude.

Cancer är den vanligaste dödsorsaken hos hundar. Ungefär 50 procent av hundar som tillhör rasgrupperna spaniel, retrievers och Flatcoated retrievers dör av cancer. För raser som Shih Tzu och Tax är den cancerrelaterade dödsfrekvensen betydligt lägre. Enligt den aktuella studien är medianåldern för cancerdiagnos 5 år för en hund som väger 75 kg eller mer, jämfört med 11 år för en hund som väger mellan 2,5 och 5 kg. Storvuxna raser som Mastiff, Sankt Bernard, Grand Danois och Bulldog diagnostiseras vid en medianålder av 6 år. Medianåldern för diagnos för Irländsk varghund, Vizsla och Bernese Mountain dog varierar från 6,1-7 år. Den lilla sällskapshundrasen Bichon Frisé har den högsta medianåldern för diagnos: 11,5 år.

Tikar diagnostiseras i allmänhet vid en högre ålder än hanar, i genomsnitt 8,3 år för tikar mot 8,7 år för hanar. Kastrerade hanar diagnostiseras med cancer tidigare än kastrerade tikar, med ett medelvärde på 8,5 år för tikar mot 8,9 år för hanar. En signifikant skillnad observerades mellan kastrerade och intakta hanar, med ett medelvärde 8,5 år för kastrerade hanar mot intakta hanar 7,6 år och tikar, oavsett kastrering, i genomsnitt 8,9 år för kastrerade, mot 7,3 år för intakta tikar.

Lymfom, mastocytom och histiocytiskt sarkom har en lägre medianålder vid diagnos, i genomsnitt 8 år. Malignt melanom, cancer i juver, lunga och urinblåsa/urinrör diagnostiseras vid en högre medianålder, från 11 år och uppåt.


TBE hos hund

TBE, även känt som fästingburen hjärninflammation, är en neurologisk sjukdom som orsakas av TBE-virus. Viruset smittar genom fästingbett och kan drabba både människor och djur. Endast ett fåtal fall av misstänkt TBE har rapporterats hos hund, varav tre fall i Sverige. Sjukdomsmisstanken har i dessa fall baserats på neurologiska symtom i kombination med antikroppstester, men diagnosen har ej bekräftats helt.

I augusti 2019 inkom en 4 år gammal blandrashund till Universitetsdjursjukhuset med neurologiska symtom. Trots behandling blev hunden sämre och avlivades efter ett dygn. Obduktion visade inflammation i hjärnhinna, hjärna och ryggmärg. Utifrån kliniska symptom och vävnadsundersökning i mikroskop fanns misstanke om TBE. Detta ledde till att molekylärbiologisk PCR-analys av hjärnvävnaden genomfördes i samarbete med forskare i Österrike. PCR-resultatet var positivt, och förekomst av TBE-virus i hjärnvävnaden hade därmed bekräftats.


Hundens ålder

Vi brukar säga ett år i hundens liv motsvarar 7 människoår. Vid en första anblick verkar hundar och människor åldras på ungefär samma sätt. Gråa hår, rynkor, mottaglighet för sjukdomar etc. Men enligt den nya och mycket mer exakta beräkningsformeln åldras hundarna betydligt snabbare i början av livet, precis som många hundägare och veterinärer redan har observerat. Forskarna har tagit fram en ny formel för åldersjämförelse: mänsklig ålder = 16 ln (hundens ålder) + 31.

Hundens liv har delats in i fyra perioder.

  1. Juvenil, alltså före puberteten. Motsvarar 2-6 månader hos hund, 1-12 år hos människa.
  2. Tonåring avser perioden från puberteten till vuxen ålder. 6 månader – 2 år hos hund, 12-25 år hos människa.
  3. 2-7 år hos hund, 25-50 år hos människa.
  4. Till livets slut. 12 år hos hund, 70 år hos människa.

Detta betyder att du som tioåring är på samma åldersnivå som en labradorvalp på två månader. Vid 30 motsvarar du en ung labrador på 1 år. När du fyller 50 är hunden fyra år och vid 64 är hunden 9 år gammal.


Utfodring med färskfoder

Det har blivit populärt att utfodra hundar, men det finns risker med det. Köttråvaran i foderbutikernas frysdiskar består av slaktbiprodukter som inte har värmebehandlats och fodret innehåller ofta sjukdomsframkallande bakterier. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har undersökt om bakterierna också utsöndras med hundarnas avföring och kan utgöra en smittkälla även på så vis.

 I avföringen från hundar som utfodrats med färskfoder kunde E.coli som är resistenta mot penicillin och vissa andra antibiotika isoleras, men även Campylobacter och Salmonella.

Resultaten visar att avföringen från hundar som äter färskfoder utgör en större risk för spridning av sjukdomsframkallande bakterier än annat hundbajs. Studien bekräftar att färskfoder kan utgöra en risk, inte bara för de individer som äter eller hanterar fodret, utan faktiskt även för de individer som kommer i kontakt med avföringen från utfodrade hundar.


Fästingar i hela Sverige

Fästingarna finns nu i hela Sverige och den vanligaste fästingen är Ixodes ricinus. Under 2 års tid har insamlade fästingar från norra delen av Sverige studerats av SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Det visar sig att fästingarna bär på en mängd sjukdomar: 24% bar på Borrelia, 23% bar på Rickettsia, 17% bar på Anaplasma och 6% bar på Babesia.

Resultatet innebär att det är ytterst viktigt att skydda din hund och katt mot fästingbett. Fästingarna är aktiva så fort temperaturen utomhus stiger över 5 plusgrader. Tala med din veterinär om vad som kan vara det bästa för ditt husdjur.


Demens hos hund

Vill du höra ett kort inslag om demens hos hund?

Här är länken om du vill lyssna på när Titti Schultz intervjuar veterinär Ylva Trygger i P4 Extra: https://t.sr.se/2FKtnRM


Rått kött till hund

Det har blivit något av en trend att ge hundar rått kött, men det finns risker med detta enligt forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Den köttråvara som kan hittas i foderbutikernas frysdiskar består av slaktbiprodukter som inte har behandlats för att minska det mikrobiella innehållet och kan därför innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer. I samtliga prover hittades bakterier från familjen Enterobacteriaceae. Dessutom hittades bland annat Clostridium perfringens, Salmonella-arter och Campylobacter-arter

Forskarna påpekar att hundar inte bara kan sprida bakterier som orsakar sjukdom, utan att de också kan sprida bakterier med antibiotikaresistens. Hundar ska inte matas med rått kött medan de behandlas med antibiotika, eftersom detta kan öka risken för uppförökning och spridning av resistenta stammar.

Forskningen visar hur viktigt det är med god hygien om du utfodrar dina hundar med råa köttdetaljer. Det gäller både vid förvaring, hantering och utfodring. Här följer några tips för att minska smittspridning:

  • Köttråvaran bör hållas fryst tills den används.
  • Köttet bör tinas vid högst 10° C, och ska därefter hållas skilt från livsmedel.
  • Köttet ska hanteras med separat köksutrustning om denna inte diskas noggrant efter användning.
  • Tänk på att stänk av köttsaft kan sprida bakterier till andra livsmedel och ytor
  • Låt inte hunden slicka människor i ansiktet omedelbart efter att den har ätit.
  • Hundar ska inte utfodras med rått kött i hushåll med spädbarn, äldre eller individer med nedsatt immunförsvar, eftersom dessa grupper är mer mottagliga för infektioner.

Hund och astma

Tidigare forskning har visat att barn som bor med hund under sitt första levnadsår har 13% mindre risk att senare utveckla astma. En förklaring är att hundens mikroflora kan påverka barnets immunsystem gynnsamt, men det kan också bero på att hundfamiljer har en mer hälsosam livsstil med till exempel mer utomhusvistelse. För barn som redan har utvecklat astma eller allergi riskerar dock symtomen att förvärras om de umgås med hundar.

Barn med två eller fler hundar hade 21% lägre risk för astma än de som endast hade en hund. Förklaringen kan vara att två hundar ger ökad exponering för bakterier som kan leda till ett skydd mot astma, men skillnader i livsstil kan också påverka.

Barn med enbart tikar i hemmet hade 16% lägre risk för astma jämfört med barn som vuxit upp med hanhundar. En möjlig förklaring är att prostatan hos hanhundar är källa till allergiframkallande ämnen.


Ovanliga fästingar funna i Sverige

I sommar har tre fästingar av arten Hyalomma för första gången påträffats i utvecklat, vuxet stadium i Sverige – utan att värddjuret haft utlandskontakt. Fyndplatserna är spridda: Nyköping i Södermanland, Koppom i Värmland och Landskrona i Skåne. Ett av fynden har konstaterats vara en underart kallad Hyalomma marginatum, flyttfågelsfästing. Den är känd från andra länder för att kunna bära på skadliga smittämnen.

SVA, Statens Veterinärmedicinska anstalt, har under sommaren bett allmänheten om hjälp med att få fästingar inskickade från norr om Dalälven. Projektet har lett till att SVA fått in intressanta fynd även från andra orter. En hästägare i Nyköping upptäckte en annorlunda fästing vid svansroten på sin tvååriga islandshäst. Hästen hade inte rest, utan måste ha träffat på fästingen i Sverige. Efter kontroll på SVA visade det sig vara den stora, aggressiva och snabba flyttfågelsfästingen, Hyalomma marginatum.

Från andra länder är det känt att smittor som Krim-Kongo blödarfeber, rickettsios och piroplasmos kan överföras av flyttfågelsfästing. De två förstnämnda ger allvarlig sjukdom hos människor. De har inte påvisats i Sverige.

Flyttfågelfästingen kan bli 2-3 cm stor när den sugit blod och den söker aktivt upp sin värd. De är mycket snabba, de är jägare som inte väntar på sin värd utan aktivt letar efter en värd att attackera.

De tre fynden av vuxna Hyalomma-fästingar är unika i Sverige. En förklaring kan vara att sommaren har varit lång, varm och torr vilket kan ha möjliggjort för dessa fästingar att utvecklas från nymf till vuxna, vilket normalt inte sker norr om Alperna.

Insamlingen av fästingar norr om Dalälven pågår till 31 oktober. SVA vill också få kontakt med djurägare i hela landet som hittar en ovanlig fästing på sina hundar, hästar och lantbruksdjur. Även ovanliga fästingar som jägare träffar på hos vilda djur är av intresse för vår insamling.

Källa: Veterinär Magazinet


Förläng livet för din hund

I en ny internationell studie som publicerats i den veterinärmedicinska tidskriften Veterinary Record visade det sig att genom matrestriktioner kan labradorer leva betydligt längre liv än hundar av den rasen brukar göra. Det är en gemensam studie utförd av forskare från Storbritannien, Schweiz och Sverige.

Nyckeln till ett långt och friskt labradorliv verkar vara en balanserad mathållning i kombination med lämplig skötsel och hälsovård som gör att hundarna bibehåller ett starkt skelett och muskulatur, men utan att bli feta, enligt forskaren och veterinären Johanna Penell. Trots att labradorer av genetiska skäl ofta är glupskare och sämre på att kontrollera sitt matintag jämfört med andra raser, uppges de inte ha lidit det minsta av dessa matrestriktioner. Hundarna levde i ett kollektivboende där de hade en hel del socialt umgänge med varandra och sina skötare, goda möjligheter till lek och motion, regelbundna hälsokontroller och bara två dagliga måltider med begränsad mattillgång. Fler än var fjärde hund (28%) blev äldre än 15,6 år, vilket kan jämföras med labradorers genomsnittliga livslängd på 12 år.